Dagis, vecka 1

Sådär, då har Alva gjort sin första inskolningsvecka på dagis, en timme per dag. Och det går bra! Hon leker fint med olika prylar, iakttar noga de andra tre barnen som skolas in samtidigt, och verkar på det stora hela trivas fint med kompisar och personal. Score! Jag är med i lokalen hela tiden, så hon kommer till mig ibland och visar en visp eller en bil. Bara sådär. Jag dricker kaffe och lär känna några av de andra föräldrarna. Blir fint det här.

Baby steps

Sakta på väg tillbaka efter några tuffa veckor, nu börjar jag äntligen se ljuset igen. Nu börjar det bli roligt igen, och livsglädjen börjar leta sig in i hjärtat igen. Känns riktigt bra. Första dagen på gymmet idag efter jag vet inte hur länge, också en seger.

Bara mitt

Äntligen börjar det ta form, mitt hemmakontor. Senaste dagarna har jag målat och målat de ilsket lavendellila tapeterna mjukt ljusgrå (det krävdes tre(!) lager färg), satt upp hyllor, möblerat om och rensat upp de sista flyttkartongerna. Så nu, en liten egen plats för stora och små tankar. Mycket, mycket nöjd.

Men hur gör man?

Ok, det här med barnkalas - hur går det till? På den tiden jag faktiskt besökte ett och annat lade jag klantigt nog inte några logistiska detaljer på minnet. Mest kommer jag ihåg nån typ av förtäring (tårta, glass, eventuellt mat), nån aktivitet (fiskdammen kanske är aningen daterad vid det här laget), och en godispåse man fick med sig hem. Är detta allt? Inser att det är en bit kvar till dotterns kamrater stormar huset i prinsessklänningar, men ändå - hur går det till? Dumpar andra föräldrar sina barn hos en på obestämd tid, eller kan någon/några ha den goda smaken att stanna kvar (och vara min slav)?

Det hela är mycket oklart. Speciellt "hur många", "hur länge", och "vad i helvete ska jag blidka kidsen med".

Joråsåatte...

Peppen. Peppen! Och ja, ganska skitnervöst också. Hujedamig.

5 juni

Nu är den här! Dagen då allt skulle vara klart. Dagen då det är bye bye lilla datorn, på med solhatten och ajöss till jobbet. Kan säga att jag känner mig RÄTT peppad för det. Blev allt klart då? Jo, ja, men visst, det kan man nog säga. Om man bortser från typ packning och annat sånt där som vackert får pysslas ihop idag, på självaste Avresedagen. Däremot: Jobb - check! Klippa gräs - check! Städa hela huset - check! Beställa lagring av post - check! Ta ut alla krukväxter - check! Lagat rabarberpaj - check! Skrivit meterlånga packlistor - check! Tvättat hundrasjuttiofjorton tvättmaskiner - check!

Känner mig o.m.å.t.t.l.i.g.t nöjd med insatsen så långt. Nu ska det bara vikas lite kläder, och lägga ner desamma i väskor. Och pricka av på listor, tänker jag. Borde gå rätt fort, det.

Jag gjorde det

Jodå, igår bar det av till gymmet, trots allt! Och jäklar vad jag glad jag är för det!!! Jag instruerade på första passet, och var själv med och tränade på sena passet. SÅÅÅ KUUUL! Det var thrusters, pullups och utfallssteg på menyn, och det gick så himla bra. Jag kände mig stark och stabil i alla övningarna, och hälsenan kändes inte alls!! Jag har fått bra hjälp av min sjukgymnast att hitta stabilitet och trygghet i både utfallssteg och knäböj, och jag kände att jag verkligen hade hjälp av det igår.

Idag? Back to work, och sen blir det galej ikväll - Marknadsföreningen arrangerar vårfest för branschfolket. Så det blir drinkmingel, middag och möjligen att jag lyckas ragga lite jobb till hösten.